Men resultatet blir man mörkrädd av.
På ingen av skolorna får de nyanlända den utbildning de har rätt till.
Oj.
Dags att sätta på sig de självkritiska glasögonen. Finns fog för kritiken? Är de 34 granskade skolorna representativa?
Jag önskar att jag kunde skriva att Skolinspektionen har begått ett stort misstag, att de bara har granskat de skolor som inte klarar undervisningen, men tyvärr. Mycket av det som Skolinspektionen kommer fram till stämmer överens med verkligheten.
Undervisning för de nyanlända bedrivs alltsom oftast separat från den övriga undervisningen i skolan. Vilket har goda avsikter men kan bli fel. De nyanlända får svårt att "passa in" och känner sig utanför och annorlunda.
Undervisningen sker ofta i förberedelseklasser eller indtroduktionsklasser och undervisningen är ofta alltför enhetlig och utgår inte alltid från elevernas förutsättningar, erfarenheter och tidigare kunskaper.
Skolorna/pedagogerna kartlägger inte elevernas tidigare kunskaper på ett tillfredsställande sätt.
Kunskap om undervisning av nyanlända saknas ofta på skolorna och man kan inte erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i den utsträckning man borde.
Undervisningen av de nyanlända och verksamheten kring densamma saknas ofta i skolornas kvalitetsredovisningar.
Bland skolpersonalen saknas det kunskap och kännedom kring vilka lagar och regler som gäller för undervisningen av nyanlända elever vilket leder till att lagarna inte tillämpas.
Och det värsta av allt. I intervjuer målar de nyanlända elever upp en icke-smickrande bild av den svenska skolan. En skola där de nyanlända inte känner sig delaktiga, där de känner sig kränkta och diskriminerade och inte känner att de respekteras.
Vi som ville så väl och så blev det så fel?
Så. Vad är min lösning?
Jag anser att man måste öka kompetensen bland alla lärare i den svenska skolan. Alla lärare måste ha kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och veta hur man lär på ett andraspråk.
När de nyanlända eleverna kommer till den svenska skolan anser jag att man bör ha en "introduktionskurs" i en förberedelseklass/mottagningsgrupp eller liknande. Och den klassen/gruppen bör, om möjlighet finns, vara inkluderad i en vanlig skola där eleven direkt klassplaceras.
Introduktionskursen ska ge en trygg start i den svenska skolan, en plats där man i lugn och ro kan "landa" och börja närma sig det svenska språket. Så snabbt det bara går, redan efter några veckor, ska eleven ut i den ordinarie klassen och ha ett fåtal lektioner/vecka. För en del elever kanske det passar att vara med på matematik. För andra kanske idrott fungerar. Eller bild. Eller vad det än nu må vara. Det finns alltid något ämne eller någon lektion som passar.
Det är här det svåra nu infinner sig. Många mottagande lärare anser att det är oerhört svårt att ta emot nyanlända elever. "De kan ju ingenting..." är en vanlig kommentar. Det är fel. Vi måste sluta se på vad dessa elever inte kan, vi måste fokusera på vad de kan, vad de har med sig för kunskaper och erfarenheter.
Vi måste se eleverna som tillgångar och vi måste släppa det gamla synsättet att de har "missat" så mycket. Att de ska "komma ikapp" och lära sig allt som de andra eleverna redan har lärt sig. Med det synsättet har de nyanlända eleverna redan misslyckats innan de ens har försökt.
De nyanlända eleverna kan aldrig nå målen genom att få all sin undervisning i en förberedelseklass. De kan få grunden där, vardagssvenskan och kännedom om Sverige och den svenska skolan, strategier om hur man kan söka kunskap etc. De elever som inte kan läsa måste även få den kunskapen i en förberedelseklass. Men sedan måste de ut i den riktiga skolan och undervisas av ämneslärare, kanske även få ämnesundervisning på modersmålet. Eleverna måste få studiehandledning på modersmålet och de måste få känna att de är en del av den svenska skolan och att skolan ställer samma krav på dem som på alla andra elever.
Vi ska inte tillåta att de nyanlända eleverna stannar kvar i små trygga förberedelseklasser år efter år. De behöver större utmaningar än så.
Men för att detta ska lyckas behövs en kompetensutveckling av stora mått. Inte för oss som redan arbetar med de nyanlända, utan för alla andra lärare. För de nyanlända eleverna angår oss alla.
Skolinspektionen hittade ett fåtal kommuner som de anser är föredömen. Södertälje är en av de kommunerna.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skolinspektionen, kvalitetsgranskning,kunskapsutveckling, modersmålsundervisning, nyanlända elever, svenska som andraspråk,
